Litteratur

Eftersom jag har på tok för mycket fritid så tänkte jag sysselsätta mitt intellekt med en bok. Här är de potentiella läsupplevelserna:


Cormac McCarthy: The Road


Heinrich Böll: En clowns åsikter


Sonny Randall: Vi som aldrig ollade vår mormor (som Eva-Lotta trodde fanns på riktigt)


Patrick Suskind: Parfymen


Mark Bowden: Black Hawk Down


Haruki Murakami: Norwegian Wood


Ivar-Lo Johansson: Analfabeten


En hög med väldigt olika böcker, I know. Min vän Dan brukar säga att han har djupet och jag har bredden. Så vilken av dessa romaner tar jag mig an först?

Fredag och jag är cranky som fan

Den senaste veckan har jag varit tvungen att ställa in cirka fem squash/tennismatcher på grund av att jag har varit bakis, haft ont som fan i hälsenorna och nu idag för att det visar sig att jag har feber. Fuck, fuck, fuck!!!!!! Ingenting gör mig surare än att begränsas av sjukdom.

My part in the bargain is done

Okay Ron,

Där har du tre inlägg (det kortaste räknas inte). Show me the Björn Ranelidska texten!

Föga originella tankar

Gick på La Habana och blev dissad av alla mina kompisar, drack två drinkar med bananlikör i. Det var gott men känslan av att livet är meningslöst bestod. What's the point? Ska jag lyssna på varenda jävla musikstycke jag hittar på Spotify? Ska jag se varenda prettorulle jag kan hitta på Casablanca? Ska jag köpa kläder för tio tusen spänn nu när jag har råd? Ska jag resa till Jamaica imorgon eller investera i aktier och planera inför min pension på detta jordklot som säkerligen kommer att vara förbrukat by the time jag fyller 65? Ska jag lära mig att laga världens bästa carbonara eller åka till en vingård och stampa druvor eller ska jag dra till Belgien av alla fucking jävla ställen och forska kring Jacques Brels liv?

Tredje inlägget denna vecka

Heja kära dagbok (och mina nuvarande tre-fyra läsare),

Igår kom Freddie förbi med sin afrikanska bongotrumma och la skitfunkiga beats under mitt pianospel. Det var en vitamininjektion rakt i arslet och det kändes som vi ägde dansgolvet på en houseklubb på Ibiza.

Sen gick vi till en pub i gamla stan och träffade Birgitta och kollade på Champions League-finalen. Barcelona kickade förstås ass men det var liksom inget spännande, Manchester hade inga cojones on the night. Vi borde ha dragit till Mosebacke och kollat på jazzen, but what the hell, man kan inte alltid fatta rätt beslut.

Onsdag, take två

Jag är allergisk och måste städa. Dags att börja bitter-twittra?

Tre gånger i veckan...

..får jag ligga. Nej, tyvärr inte ens det these days.

Men ett envetet fan insisterar på att jag ska skriva tre inlägg i veckan. Så jag ska försöka, trots att jag blottat min själ och känner mig uttömd. Mina tre inlägg i veckan kommer att handla om tomhet, Eva-Lottas bajdyna och lite liknande prylar.

Bola-bola

Hej kära dagbok,

Jag har haft det mycket bra det senaste dagarna, men kommer här att begränsa mig till en punkt. Bola-bola!

Jag tror att jag är på väg att skapa en vandringsmyt genom min "Do you want to die or bola-bola?"-berättelse. Har berättat den nyligen för Eva-Lotta och Dan och Sebe och Birgitta och typ nån till jag inte minns och alla har i sin tur fört den vidare. Alla förutom Birgitta och självklart Volkswagen tycker att den är jättelustig.

Framförallt har Eva-Lotta och Dan höjt mitt kreddvärde som funny guy genom att droppa den för folk och sedan inflika att skämtet visserligen är jätteroligt som det är, men att den där slutliga touchen på storyn kan endast the Broke Stringer ordna.

Desutom sitter jag numera på en extended, uncut version på den roliga historien, lite grann som Ridley Scott med sin pretto-Blade Runner. Så alla ni som vill höra den ultimata versionen av bola-bola får vända er till mig personligen!

Friday night is party time

Dan och jag gick på en fantastisk konsert på Fasching i fredags. Den mångsidige saxofonisten Magnus Lindgren hade satt ihop ett band som spelade brasse-jazz, med bland annat fyra slagverkare, två av vilka var värsta pumorna. Magnum Coltrane Price lirade bas och sjöng lite också och hela bandet svängde som FAN! Marie Fredriksson satt i publiken och såg fett malplacerad ut.

Såhär låter bandet:

http://www.youtube.com/watch?v=KCyLtJPo_tc

Efter giget gick jag fram och snackade lite med Magnum, som höll en fantastisk monolog om hur fel fildelning är och vi var löjligt överens och bondade som fan. Vi pratade lite om Prince också innan två värsta pangbrudarna kom fram och började chatta med Magnum. Jag sa: "Musicians get all the ladies". Då sa Magnum lite förvånande: "Nej mannen, kockarna get all the ladies".

Då sa jag: "Aha. Respect the kock". Brudarna skrattade. Och sen gick jag hem med brudarna och hade vild ohämmad sex hela natten. Nej, jag skojar bara.

Sen försvann Magnum i periferin och the ack så connectade Dan introducerade mig för sångerskan Emilia som var charmig och ladylike och var där med vad vi tror var hennes pojkvän, en tysk jazztrumpetare.

Fasching stylade om och drog igång värsta discot med två suveräna DJ's som spelade West Coast funk. Will Rock hette en av dem, minns inte den andra snubbens artistnamn. Och så on top of this äntrar min barndomsvän Eye N' I scenen och pumpar upp hela crowdet med den där säregna energin som bara han besitter.

Hela Stockholms breakdance-elit var på plats och jag fick acceptera att jag inte var Fred Astaire i sammanhanget. Men jag var lycklig och mina bekymmer var inlåsta i min lägenhet med utegångsförbud.

Upphovsrätt rocks

Alla in favour of fildelning är IQ-befriade idioter.

I dare you guys att försöka bevisa motsatsen.

Prince dedications

Har lyssnat på Prince denna morgon och då kom jag att tänka på att mina läsare borde få sig varsin Prince-låt tillägnad.

Mister Ron, du vet redan din. Det är självklart "Ronnie, Talk to Russia".

Mister K, aka Donnie Darko: "Christopher Tracy's Parade"

Neumy: "How Come You Don't Call Me Anymore?"

Sebe (stor överlevnadskonstnär som aldrig blir knäckt av att vara pank) : "Money Don't Matter Tonight"

Alla kvinnliga läsare: "Irresistible Bitch"

Knowledge is power

Fick däng av en PR-kille i squash idag, han jobbade på JKL men hade inga insiders om Göran Persson. Eller det är klart som fan han hade, men han ville inte berätta dem. Så jag fick dra en anekdot om mitt enda möte med Göran, back in the days då han var statsminister.

Bortsett från min fråga om Göran Persson så var det faktiskt PR-killen som ställde frågor till mig. Lite ombytta roller, intressant. Jag brukar ju själv vara killen som vill veta allt, men den här killen fick min vetgirighet att blekna. Han ville vet allt om sportjournalistik, allt om svensk jazz, allt om mitt förflutna som tennisspelare, allt om mitt nuvarande tennisspelande, allt om hur det är att vara frilansare, etcetera, etcetera. Killen var utan tvekan yrkesskadad, men sådana kan ju faktiskt vara intressanta.

Lördag och Barcelona kickar some ass

Det är lördag, klockan är drygt tio och jag ska vidare och parta snart. Men jag måste ändå droppa ett par lines om denna dag so far innan jag gör mitt gästspel i förorten på Söder.

Ikväll spelade Barcelona mot Real Madrid, på bortaplan. Och jag vet att jag använder ett visst verb lite väl ofta, speciellt när jag sammanfattar mina egna modesta amatörsegrar i tennis, men den här gången är det ingen överdrift - Barca fucking KUKPISKADE Real Madrid. Ett kukpisk rakt på näsan, Rocco-style! Sex - två! SEX - TVÅ MOTHERFUCKERS!!!

Jag ska inte göra någon matchanalys, ni kan läsa Simon Bank och tvåhundra andra begåvade referat. Men helst av allt önskar jag att ni bevittnade denna underbara slakt, oavsett hur mycket ni kan om fotboll. Det krävdes inget tränat öga för att se att det var kukpisk på hög nivå.

Tidigare idag ringde Eva-Lotta och höll en ångestmonolog och jag lyssnade bäst jag kunde och försökte ge henne ett par livstips. Var inte själv på topp, hade spelat tennis igår i gassande sol och vaknade upp med träningsvärk typ överallt förutom i ballen som är oanvänd sedan ett bra tag tillbaka. Såg dessutom ut som en kräft-röv eftersom jag inte hade haft vett att använda solkräm.

Efter 45 minuter av Eva-Lottas blues om olösliga problem blev jag tvungen att sätta mig vid pianot och köra en rendition av Whitney Houstons "The Greatest Love of All" på telefon. Tycker att den låten har ett inspirerande budskap, vill minnas att Patrick Bateman i American Psycho delade min åsikt. Eva-Lotta verkade också gilla låten.

Nu ska jag kröka!

Valborg

Hej kära dagbok,

Igår torsdag var det Valborg, men jag såg inte någon majbrasa. Jag vaknade upp och lyckades äta frukost i mitt hem för omväxlings skull och sen ringde Eva-Lotta och höll en ångestmonolog på 37 minuter. Sen kom Oskar förbi spontant från jobbet, de jobbade halv dag tror jag. Vi kollade YouTube-klipp.

Sen drog jag till Kristineberg och spelade tennis med Johan, uppkomlingen. Vi spelade en timme och sen avlöste Oskar honom och spelade följande timme med mig. Jag var precis på väg att kukpiska honom (det stod 4-3 till mig och han hade svårt att knyta ihop sitt servegame) när vi var tvungna att bryta. Sen blev det male bonding i bastun som dock var lite klen, jag tänker inte berätta temperaturen för då blir jag säkert dissad av nån från Norrland.

Sen gick jag och åt kurd-pizza. Kurden gör väldigt bra pizza men han hade fått ingredienserna om bakfoten vad beträffade Quatro Stagioni. Han hade fucking paprika på pizzan, och ingen kronärtskocka! Jag tyglade min indignation och log mitt ödmjukaste leende och sköljde ner pizzan med Coca-COOOLA.

Sen var jag däst och kände mig lökig och satte mig på ett fik och drack te. Sen drog solen och gömde sig bakom en fucking byggnad så jag frös och gick till Bistro Boheme och drack GT. Sen kom Eva-Lotta och Sandra dit och jag lyckades freeloada på brudarna och fick i mig öl och Sambuca, vad annars.

Eva-Lotta initierade lite allsång oss tre emellan, strictly Ronny och Ragge-låtar. De båda norrländskorna kunde texterna utantill, det kunde inte jag men jag försökte så gott jag kunde. What can I say, we are classy people. Om jag någonsin hade halva inne på nån av servitriserna på stället, så var det inte igår.

Sen drog vi till Vapiano i Gamla stan, men vi var tvungna att vänta på ett bord i en halvtimme och det ville inte jag så jag dissade mitt sällskap och drog till Wirströms där de hade pop quiz och laget jag joinade (Birgitta och hennes posse) slutade fyra men först hörde vi inte att konferencieren ropade ut oss som vinnare av ett pris. Sen när jag till sist hörde det och gick fram till honom så var han dryg och sa "ni får inget pris nu, tough luck" och jag blev lite bitter och Birgitta blev också bitter, liksom Folke alias Volkswagen och alla de andra popnördarna.

Sen gick vi till Pontus by the Sea, jag och Birgitta och Volkswagen och Anna. Birgitta och Folke störde sig som fan på Anna, vilket jag tror att Anna märkte av så hon gick hem efter ett tag. Sen dissade jag också Folke och Birgitta och drog hem.