De finns inte bara i Stockholms innerstad utan även på Manhattan och i fashionabla Paris-kvarter. De säger vara open-minded och fördomsfria och förnekar att de är rasister.
De har aldrig bott granne med en svartskalle, har de överhuvudtaget umgåtts med en sådan så har denne tillhört klassresenärerna. Men oftast har Vasastansvänstern på höjden ätit libanesiskt på nån krog. De orerar om integration, men på deras middagsbjudningar syns inga svarta.
Vasastansvänstern har pompösa, teoretiska åsikter om jämlikhet, de är politiskt korrekta in i märgen. Förlåt, nästan in i märgen. På firmafesten, på fyllan, slinker generaliseringarna fram till slut, det skämtas om chilenare och juggar. Slående ofta är chilenare och juggar måltavlan, Mellanöstern vågar de inte snacka skit om eftersom kulturrelativismen är Bibel. Återstår att se hur de förhåller sig till dottern om tjugo år. Kommer de att vara helt avspända om hon dejtar en syrian?
Vasastansvänsterns män babblar gärna om feminism men behandlar brudar som skit när det väl kommer till kritan. Konsumerar porr precis som alla andra icke-upplysta.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment