Det finns liksom ingen rubrik värdig nog för det som följer...

Ibland förekommer det man kallar för milstolpar i ens liv. Och nu snackar vi om en viss typ av milstolpar, de där som ofta är högst personliga och motsvarar en flugskit i betraktarens ögon. Som första gången man får kyssa en tjej, eller en kort stund av samförstånd med någon när man minst anar det, eller när man finner en plats på jorden som är helt obeskrivligt vacker. Den kan ligga vid någon surfkust i Australien eller i Värnamo, det är liksom ditt eget minne och sen kan vem som helst dissa dina intryck, för you don't give a fuck, it's your moment.

Jag hade ett sånt romantiskt ögonblick i kväll - min bästa bira!

Jag hade kukpiskat engelsmannen i tennis. Jag hade varit helt övertänd på planen och dunkat in allt som kunde dunkas in. Jag hade inte fegat på en enda förstaserve, jag hade spelat med hjärtat på en obefintlig manschett. Jag hade svettats som en man.

Sen hade tanken varit att jag och engelsmannen och irländaren Phil skulle gå ut och spela biljard, men de dissade bägge mig för heteronormativt familjeliv.

Så jag försökte ringa alla mina andra vänner, det var ju trots allt fredag. Och Sebe, Fredrik, Karim, Tobbe, Björne, Nina, Birgitta, Johan, Neumy, Oskar, till och med fucking jävla Eva-Lotta, de dissade mig allihopa.

Men lika glad för det var jag, jag tänkte att jag får umgås med mig själv. Det är ju inte världens sämsta umgänge. Så jag satte mig på Bronco's.

Och jag beställde en Carlsberg Hof. En ganska ordinär öl till vardags. Men svetten jag hade spillt, torrheten i min mun, känslan av att jag hade gjort mitt bästa och att det hade räckt ganska långt, allt det där gjorde att ölen smakade helt fantastiskt.

Jag förde glaset till munnen och lät ölen rinna nedför min strupe och det var som om Mohammeds 72 oskulder, ni vet de där brudarna som självmordsbombarna får efter mission accomplished, var små figurer i miniatyr som äntrade min mun. Och de åkte rutschbana med sina graciösa orörda bajdynor på min tunga, via gomen ner till magen min och väl där började de gnugga sina nyansade sköten mot insidan på min magsäck.

Det var lite som i den där Meryl Streep-filmen där hon har slitit hela dan och maken försummar henne och barnen är otacksamma, men så till sist så åker de iväg någonstans och Meryl har hela huset och helgen för sig själv och hon dricker lemonad och det är erotiskt. Senare i filmen blir hon påsatt av Clint Eastwood, men det är beside the point.

Lite av den känslan var det i biran. Sen förstörde jag förstås the moment genom att äta Toast Skagen, Bronco's burgare och dricka två bärs till plus två fyror Sambuca. Men känslan när den där första ölen fuktade strupen skall jag komma ihåg tills jag dör.