Partyhelg

I fredags fyllde Eva-Lotta år och hon ringde mig förstås några timmar innan sin fest och meddelade att hon hade ångest. Hon var handlingsförlamad och orkade inte städa, laga mat eller inhandla tårta. Bruden tyckte det var jobbigt att fylla 29 så the Broke Stringer came to rescue. Jag inhandlade tårtan på Vete-katten och tog en taxi till födelsedagsbarnet.

Hennes hem såg ut som en bordell så jag mästrade henne och sa "gör si, gör så". Satt bredbent i hennes soffa och tittade på. Sen kom gästerna och det såg fint ut och Eva-Lotta underströk för alla de vackra kvinnliga gästerna att det var jag som hade köpt tårtan. Det fick förstås brudarna att smälta.

Eva-Lotta hade varit omtänksam och inhandlat ett helrör Sambuca till mig och jag tackade och tog emot och drack upp större delen av innehållet. Eva-Lotta vill få det till att jag svepte allt men så var det inte, jag sondmatade henne med ett par shots och Sandra och nån till gillade också anis, trots att de hade avfärdat drycken som tonårssprit.

Vi var två killar, varav jag var den som var straight, plus sex eller sju babes. Vi drack skumpa och öl och vin och allt som fanns. Eva-Lotta plockade fram en tigerdräkt och sen hade alla tjejerna porrshow för mig i den där tigerdräkten och jag var lycklig. Samtliga av de vackra damerna lyste liksom upp när de fick på sig dräkten och de tyckte alla om att snurra på den långa svansen, vet inte om det skall övertolkas men det var vackert. Jag blev kär sex gånger om och sen frågade en av damena försynt om inte jag också skulle prova dräkten. Så jag sa "självklart" och blev tiger och alla skrek "Teach me, tiger!" och sen blev det påklädd ormgrop i Eva-Lottas säng.

Led av baksmälla större delen av lördagen men hade lovat ett gammalt shag att gå på hennes födelsedagsfest också. Så jag åkte ut till ghettot i Årsta och hon hade en fantastisk lägenhet med panorama-utsikt på åttonde våningen. Värdinnan bjöd på champagne och hon hade en kvartett gambianer i köket som var roligare än svennarna. De rökte braj non-stop och jag fick en monolog av en av snubbarna som hade magisterexamen i marijuana och han berättade att afrikansk marijuana är bättre och sundare än den jamaicanska. Inga konserveringsmedel (???), majjan lämnar kroppen efter endast en vecka i stället för den jamaicanska som tar tre veckor på sig, bla bla bla bla bla, värsta bullshit.

Tänkte att jag måste väl prova lite av denna gudagåva så jag drog i mig ett par bloss men kände inte ett skit, jag känner aldrig ett skit när jag röker den där skiten. Blev bara trött så jag drog hem och däckade.

I'm back

Har inte skrivit på ett tag, min dator kraschade. Jag var inne på en hemsida som var internets motsvarighet till en svartklubb där klientelet silar heroin tillsammans. Så jag, eller snarare min dator, fick i sig ett par virus. Skriver från mitt lökjobb.

Release

Igår kom en snubbe som är supervänster förbi hos mig och jag blev så jävla provocerad att jag slängde ut honom till slut. Israel skulle inte få existera, USA var the root of all evil, kapitalismen är ond, han slängde ur sig allt onyanserat man kan tänka sig. Vissa vänstermänniskor får mig att skämmas över att jag själv är vänster.

Han fick mig på så dåligt humör att det höll i sig tills i morse då allt kulminerade i att jag slog sönder racketen i en squashmatch med Nate. Nate ville bryta matchen, han tyckte att mitt humör var jobbigare än hans PMS-brud (hans ord). Men jag lovade att skärpa mig och det gjorde jag men jag fick däng ändå.

Det finns liksom ingen rubrik värdig nog för det som följer...

Ibland förekommer det man kallar för milstolpar i ens liv. Och nu snackar vi om en viss typ av milstolpar, de där som ofta är högst personliga och motsvarar en flugskit i betraktarens ögon. Som första gången man får kyssa en tjej, eller en kort stund av samförstånd med någon när man minst anar det, eller när man finner en plats på jorden som är helt obeskrivligt vacker. Den kan ligga vid någon surfkust i Australien eller i Värnamo, det är liksom ditt eget minne och sen kan vem som helst dissa dina intryck, för you don't give a fuck, it's your moment.

Jag hade ett sånt romantiskt ögonblick i kväll - min bästa bira!

Jag hade kukpiskat engelsmannen i tennis. Jag hade varit helt övertänd på planen och dunkat in allt som kunde dunkas in. Jag hade inte fegat på en enda förstaserve, jag hade spelat med hjärtat på en obefintlig manschett. Jag hade svettats som en man.

Sen hade tanken varit att jag och engelsmannen och irländaren Phil skulle gå ut och spela biljard, men de dissade bägge mig för heteronormativt familjeliv.

Så jag försökte ringa alla mina andra vänner, det var ju trots allt fredag. Och Sebe, Fredrik, Karim, Tobbe, Björne, Nina, Birgitta, Johan, Neumy, Oskar, till och med fucking jävla Eva-Lotta, de dissade mig allihopa.

Men lika glad för det var jag, jag tänkte att jag får umgås med mig själv. Det är ju inte världens sämsta umgänge. Så jag satte mig på Bronco's.

Och jag beställde en Carlsberg Hof. En ganska ordinär öl till vardags. Men svetten jag hade spillt, torrheten i min mun, känslan av att jag hade gjort mitt bästa och att det hade räckt ganska långt, allt det där gjorde att ölen smakade helt fantastiskt.

Jag förde glaset till munnen och lät ölen rinna nedför min strupe och det var som om Mohammeds 72 oskulder, ni vet de där brudarna som självmordsbombarna får efter mission accomplished, var små figurer i miniatyr som äntrade min mun. Och de åkte rutschbana med sina graciösa orörda bajdynor på min tunga, via gomen ner till magen min och väl där började de gnugga sina nyansade sköten mot insidan på min magsäck.

Det var lite som i den där Meryl Streep-filmen där hon har slitit hela dan och maken försummar henne och barnen är otacksamma, men så till sist så åker de iväg någonstans och Meryl har hela huset och helgen för sig själv och hon dricker lemonad och det är erotiskt. Senare i filmen blir hon påsatt av Clint Eastwood, men det är beside the point.

Lite av den känslan var det i biran. Sen förstörde jag förstås the moment genom att äta Toast Skagen, Bronco's burgare och dricka två bärs till plus två fyror Sambuca. Men känslan när den där första ölen fuktade strupen skall jag komma ihåg tills jag dör.

Jag ringde Oskar...

...och vi pratade i cirka tio minuter. Av de tio minuterna gick sex åt till att lyssna på Oskars okontrollerbara skratt efter att han gjorde det här fyndet på YouTube:

http://www.youtube.com/watch?v=R0be-jmwKyM

Jag hade redan sett klippet innan han berättade om det, men det är ju faktiskt rätt kul. Ingen kan dra en dålig vits som Robert Aschberg...

Torsdag

Sitter med det svåraste översättningsjobbet so far i min karriär. Jag vill helst blogga om milstolparna i mitt liv.

Onsdagen är snart slut

Efter att ha lökat i teve-soffan i en eller två timmar blev jag hungrig och eftersom jag åt bög-sushi till lunch ville jag äta något maskulint och cancerogent. Min första impuls var att gå ner till libanesen och fråga om de serverade tjurpung, men då sa livsnjutaren i mig att det räcker gott och väl med en blodig biff.

Så jag gick till ett kroppsbyggarhak och åt entrecôte med pommes frites och fransk senapssås. Drack bira och avslutade med Sambuca. Eva-Lotta tittade förbi och satte ihop sin nya mobiltelefonsom som såg rätt glassig ut.

Sen var det kväll och jag var dum nog att gå på en bar och titta på Zlatans match, visste ju att det var bound for disappointment. Inter blev totalt utspelade av Manchester United, och Björne malde på med klyschor om att det är små marginaler i sport, men det var fan inga små marginaler. Zlatan spelar i ett lag som dominerar i en för tillfället ganska lökig liga men som inte håller inte i Champions League. Han bör se sig om efter en bättre klubb i England eller ännu hellre Spanien.

Jag känner mig ödmjuk

Det krävs en stor man för att erkänna en annan stor man.

Oskar är denne store man som erkänner the Broke Stringers storhet. Såhär skriver han:

"Om du hade friat till Sandra hade hon knappast kunnat säga nej. Det måste vara den största ynnest för vilken kvinna som helst att få förädla din säd."

Jag hade inte kunnat skriva det bättre. Ingen känner mig som du, Oskar. Kommer att tänka på en annan tanke du förmedlade till mig om mig: "Broke Stringer, man skulle kunna mätta jordens alla hungriga magar med din ödmjukhet." Jag hade inte kunnat säga det bättre, Oskar. Om jag hade liknat mig vid Allah så skulle du vara min profet. Du ser rakt igenom mig och har hittat kärnan. Du har simmat mot strömmen och funnit källan. Jag är prestigelös, fördomsfri, antirasist och salongsfeminist, men ödmjukheten är och förblir stöttepelaren i min personlighet.

Dagen fortgår

Märkligt. Jag pratar med Eva-Lotta som framför alla möjliga klagomål om att jag inte skriver tillräckligt ofta här. Well, my fans, var fan är ni då?? Where are the comments??

Även om kexet Sandra serverade mig en kaffe latte på det bästa sättet som låg i hennes makt så var jag inte riktigt nöjd. Den var inte stark nog och eftersom jag brukar kaffe som en horse-pundare så drog jag till ett fik på Drottninggatan där de gör decent stuff.

Jag sa: "En extra stark latte, tack."

Servitrisen sa: "Hur menar du då? Vi gör latten på dubbel espresso."

"Då menar jag en latte på triple espresso," svarade jag med en hint av dryghet.

"Kaffe för en riktig karl, alltså," sa hon.

"Nej, riktiga karlar kör utan mjölk," sa jag och flashade ett självbelåtet dandyleende. "I'm not quite there yet."

Sen drack jag skiten sittandes på en barstol och stirrade in i en vit vägg och drömde om att bli rockstjärna. Jag mästrade nån prettobrud från DN Kultur i en intervju.

I praktiken så bossar jag

Satt framför datorn och slet med ett översättningsjobb när Sandra, den finaste kexet på Lök-Företaget, serverade mig en take away latte. Bara sådär, en fin gest utan att jag frågade om det. Och den var med en sockerbit i som hon hade rört om clockwise. Hon hade observerat mig under mitt senaste raseriutbrott som Olle fick utstå och hon hade lärt sig av hans misstag.

Jag blev rörd till tårar och funderade på att fria till henne och fråga om hon ville föda mina barn och flytta ut på landet med mig till ett flott radhus mitt i fucking nowhere, med betoning på fucking.

Hon hade god kvinnlig intuition och utförde det hela med ett blygt leende. Patriarken i mig var nöjd och arbetet kunde fortgå.

Jag har satt hela min arbetsplats i skräck genom att spöa alla i tennis, kräva att få kaffet serverat och ställa till scener om kaffet inte är fulländat. Jag har spridit ut mina svettiga träningskläder all over the place och ingen har något att invända. Nu är det bara lönen som måste dubblas, sen är jag nöjd.

Malmö

Kom precis hem från Malmö och en helg fylld med sportjournalistik. Sverige torskade mot Israel bakom stängda dörrar i Davis Cup. Satt sound and safe nere i pressrummet under de tre dagarna, terroristerna kunde inte komma åt mig. Satt lite och önskade att några av dem skulle invadera Baltiska hallen så att jag hade fått lite mer action. Sverige - Israel i Davis Cup var...lökigt.

Checkade ut i morse från mitt glassiga hotell (min uppdragsgivare betalar) och satte mig på Wayne's Coffee vid Gustaf Adolfs torg. Tyvärr hade en dansk grupp med utvecklingsstörda vuxna mongoträff där så det blev lite osoft.

Tågresan hem var grymt seg, nästa gång flyger jag åt bägge hållen. X2000 är fucking överskattat för en resenär som the Broke Stringer.

Väl hemma kommer jag att däcka inom en halvtimme. I morgon tar jag itu med att göra-listan.

Broke Stringer återförenas med Eva-Lotta

Hej kära läsare,

Fick höra av Eva-Lotta att vissa av er solidaritetsbojkottade min blogg för att jag tog ett litet break från henne.

Eva-Lotta har varit i Berlin och hängt med pretto-crowdet (hennes egna ord) och vi sågs igår. Hon har fortfarade inga planer på att BLEKA ANUS. Jag var sugar daddy och bjöd på middag på ett pretto-hak, Eva-Lotta åt röding med bakad potatis och champagnesås och jag åt lax med risotto och aioli. Så nu är Eva-Lotta glad igen. Fråga mig inte hur jag hade råd med kalaset, men ingenting glädjer en playboy som en kvinnas leende.

I helgen var jag på middag hos Johan, som hade gjort pastasallad till sig själv och mig och två andra snubbar plus fem brudar som var där i egenskap av singlar. Tjejen som var objektivt snyggast var fantastiskt dryg så jag nonchade henne som en riktig Broke Stringer bör göra. Hon var finska och jag tycker alla finskor jag har träffat är dryga. I don't like them. Märk väl finskor, inte finlandssvenskor. Finlandssvenskor är mycket sympatiska, de är ju nästan svenskar.

Tre av de andra tjejerna var rugguglor, känns lite elakt att säga det då en av dem hade fin personlighet. Och så var det en persisk-göteborgsk tjej som var fan så mycket charmigare än resten av packet. Jag pratade en hel del med henne, jag bad Johan att sätta på lite Barry White i bakgrunden och jag viskade saker i hennes öra. "I'm a lover, not a fighter," sa jag och ägnade mig åt det som jag brukar kalla för harmlös antastning. Hon skrattade och sa att jag var hur söt som helst men att jag inte skulle få något.

Sen ville b-brudarna dra till Lemon Bar på Kungsholmen och jag sa att det var en grymt sugig idé men de andra killarna var tofflar och bestämde sig för att vi skulle rätta oss efter tjejernas viljor. Så vi tog taxi dit och efter fem minuter inne på stället så sög allt så jag tog taxi hem.