http://www.youtube.com/watch?v=RpFTmBBIcy4&feature=related
Har nyligen fått hem mitt piano och filar på Michael Jacksons "I Can't Help It" från Off the Wall-plattan (1979). Kanske det bästa Mike har gjort, if you ask me.
Redan i åldern åtta-nio var jag blown away av övergången från "She's Out of My Life" till "I Can't Help It" på skivan. Från den vemodigaste sången på jorden om förlorad kärlek till det jazziga, laid-back. Cocktail lounge... Lite som när man grinade ett tag över nåt som sög och sen gick man vidare och allt var soft och en lek igen. Som barn skakade man ju av sig sina worries rätt fort, där har vi kanske det man brukar kalla för resonansbotten.
Minns att jag flera år senare läste Jacksons självbiografi Moonwalker och tyckte den var rätt fånig, men att jag kände nån liten musikalisk samhörighet med Michael Jackson för att han sade sig gilla just den där övergången mellan de två låtarna.
Pianospelet sitter rätt bra i fingrarna, men jag har inte den vackra, kvinnliga stämma som Michael förfogade över då, för trettio år sedan. Vem ska jag ha på vocals? Suggestions?
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Jag har ju en gissning. Ska inte nämna dig vid ditt rikitga namn, men var det du som ringde mig i somras när jag inte orkade svara på Lottas ringande?
Men Jas är ju lite miss Sensitive å dina vägnar. Det ären tunn linje att skriva råbarkad sanning på denna blogg utan att det upprör en eller annan...
Post a Comment