Efter två dagar som eftertraktad (av någon anledning) var det lite back to life idag på söndag. Eva-Lotta ringde vid tolv och höll en ångestmonolog på ungefär en timme. Jag lyssnade och lyckades trycka in ett råd eller två när hon gjorde andningspauser.
Sen, efter en lovande promenad, ballade dagen gradvis ur. Johan ringde och sa eftermiddagsöl och jag sa "ja, EN öl." Så vi gick till ett av Stockholms sunkigaste hak där de hade happy hour, 25 spänn ölen. 25 spänn man, rena nittiotalspriserna, även för happy hour. Klientelet hade en medelålder på 68 år och den enda kvinnan på stället som var ung och snygg var servitrisen. "Vad fan gör en sån ballerina på detta skitställe," tänkte jag. Men hon verkade tuff och behövde inte räddas och jag och Johan vilade våra gubbiga ögon på hennes spänstiga kropp.
Johan drack fem öl, jag drack bara en, men självklart drack vi lite sprit också. Servitrisballerinan rekommenderade Frangelico, hasselnötslikör. Det var sött och gott.
Pizza hos kurden på väg hem. Nu ska jag ta itu med verkligheten, bland annat städa mitt handfat. Så kära läsare, tune in soon så kanske ni får se ett "before and after"-collage på mitt handfat.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Post a Comment