The Playboy tittar förbi

Efter ännu en natt med skitdålig sömn tog jag emot Markus i mitt hem, iförd långkalsonger, t-shirt och morgonrock. Han hade inte med sig guran men en portabel liten studio och han spelade in mig på pianot. Han ville att jag skulle lira ett par slingor samt skänka en låt lite av min magiska Debussy-touch. Efter ett par timmar vid pianot var jag helt utmattad, så vi bestämde oss för att slutföra projektet antingen i morgon eller måndag. Så nu ligger det sladdar all over the fucking place.

Sen gick vi ut och jag sa att nu får du bjuda mig på en latte, mitt arvode för dagen. Markus vågade inte säga nej så vi drog till en stå-kaffebar och där uppstod gnistorna. I en orgie av ömsesidigt bekräftande hypade vi upp varandra, stående vi marmordisken. Markus sa att jag hade ett musikaliskt flow i mitt skrivande och vi stirrade varandra djupt i ögona. Jag sa att ögonen hans var en förlängning på Ångermanlands vackra landskap och att det under hans gentlemannamässiga fasad brinner en låga, en råbarkad passion inför livet. Allt utan minsta hint av homoerotik!

Markus avfyrade sitt bredaste playboy-leende och jag tänkte att den här killen är fulländad tantsnusk!

Sen promenerade jag skitfort till Oskarskyrkan och lyssnade på en rätt kass konsert tillsammans med Nina. Kören var ingen höjdare och jag satt på träbänken och fantiserade om att vara en wailande gospelsångare alternativt en virtuos bluesgitarrist som liksom lägger en massa hippa kryddor ovanpå låtarnas slutackord.