Ännu en lökdag på jobbet

Trodde att en natts djup sömn (tack vare två bärs och ett halvt sömnpiller) skulle få mig att uträtta något vettigt på jobbet denna dag. So far har jag inte uträttat nåt vettigt. Tjejen som sitter närmast mig i kontorslandskapet måste tro att jag är världens största slacker. Vi hälsar knappt på varandra på morgonen, jag vet inte om det är mitt fel eller hennes fel, det kanske inte är någons fel. Hon sitter där och kanske är absoberad av nåt skitfenomen på datorn och jag brukar ju slinka in ganska diskret på jobbet, så jag tar det inte så personligt att hon inte säger hej om inte jag säger hej först.

Fast det är lite svårt att inte ta hennes bemötande personligt eftersom alla andra verkar så glada att se mig på jobbet, speciellt de andra tjejerna.

Hursomhelst, om hon tycker att jag slackar så har hon inte helt fel. Idag sitter jag med fötterna på kontorsbordet och beter mig som ett levande fuck you-tecken. Mitt "kontorsbord" känns mer som en plats där jag upprättat en chatline - idag har jag ringt tre, fyra bekanta och snackat skit, och jag har dessutom blivit uppringd av två. Ett ganska rikt socialt liv har jag iallafall, tröstar jag mig själv med.

Men nu är klockan kvart i fyra, och jag ska göra ett tappert försök att inte löka bort det som återstår av det andra kallar "reguljär arbetstid".