Denna blogg och jag är ett, det finns inget korrumperat filter därimellan. Mina inlägg här är förlängningen på mitt hjärtas förlorade slag. Jag är äkta, fördomsfri och sist men inte minst ödmjuk. Tipptå-dansande på små borgerliga moln av konventioner känner jag hur friheten pulserar i mina ådror, och min törst på nya intryck tar aldrig slut. Jag lever on the edge för er alla, o underbara människor, det är mitt ständiga kall. Och genom mina eskapader lever ni alla, drottningar och horor, banktjänstemän och tiggare, giriga och goda. Jag älskar er som bröder och systrar.
Med risk för att upprepa mig - jag är opretentiös och prestigelös. Jag vallfärdar till Mecka, mediterar i Taj Mahal och drar en rejäl blues vid Klagomuren. Jag har ägnat mig åt polygami i Utah och funnit mina bröder och systrar i samtliga de kast som finns i Indien. Allt gör jag med samma uppriktighet, samma övertygelse, samma lidelsefulla inlevelse. En riktig kameleont ifrågasätter aldrig sitt eget väsen, han går upp i allt som faller honom in, det är frihet under minimalt ansvar. Men aldrig skulle det falla mig in att skada någon, min gudabenådade gåva får inte missbrukas.
All denna skönhet på jorden gör att jag nästan brister inombords av glädje.
4 comments:
Det där var bra.
Ledsen att jag varit så dålig på att höra av mig på sistone, eller på att svara när du ringer, men jag har varit sjukt upptagen med studier och jobb - mer upptagen än jag nånsin trodde jag skulle bli. Skulle vilja ta en biljardkväll snart. Old school-style, motherfucker!
Post a Comment